-Pauli gymnasium-
Magister Westerström
LÄRAREN
Jag har varit lärare i tio år. Min första tjänst (om vi inte räknar in vikariat) var på Öresundsgymnasiet som tidigare gått under namnet Pildammskolan. Det var en skola med ett påtagligt varmt klimat där relationen mellan personal och elever kännetecknades av engagemang och glädje. Arbetet mellan lärare och elever var ofta informellt och byråkratin var mycket begränsad. Denna tid lärde mig mycket om relationen mellan lärare och elev, hur denna relation kan utvecklas och bli något väldigt värdefullt och dynamiskt.
​
Det var på också på Öresundsgymnasiet som jag upptäckte hur hopplöst det var att arbeta utifrån skrivna läromedel. En bok kan visserligen vara en trygghet för en elev men den skapar också en statisk relation till både stoff och färdigheter. Det var därför lika bra, ansåg jag, att skriva mina egna läromedel. En tidskrävande uppgift som hade kunnat användas till mycket annat. Det har dock varit lärorikt för jag tvingas själv förstå allt jag undervisar kring eftersom jag själv måste formulera det och i det långa loppet har projektet burit frukt. En del av mitt material har jag publicerat på de hemsidor som finns under rubriken länkar.
​
Öresundsgymnasiet lades ner och jag jobbar sedan dess på Pauli gymnasium. Det är på denna skola jag utvecklats mest som lärare. Kanske för att jag hade hunnit bottna i mina ämnen och för att jag haft förmånen att ingå i ett fantastiskt arbetslag. ​​​​​​​​​​​Jag och mina kolleger utvecklade flera spännande projekt, ofta ämnesöverskridande arbeten.
Ett av projekten var ett samarbete med Lunds Universitet. Eleverna från vårt program fick under en dag åka till Lund och uppleva hur det var att vara student. Vi gick på föreläsningar, träffade både studievägledare, prefekter och föreläsare samt företrädare för olika studentkårer. Dagarna förgylldes av lunch på Malmös och Lunds nation där representanter berättade om studentlivet vid sidan av studierna.
​
Jag började tidigt arbeta med matriser och det blev därför naturligt för mig att jobba formativt. Jag har även arbetat med alternativa upplägg av kurser, övningar och examinationer. I perioder har jag arbetat med rollspel vilket gett mig större förståelse för elevers lärande.
​
Under de sista åren har jag jobbat med IKT och de möjligheter som det ger att kommunicera med elever inte enbart i klassrummet utan via hemsidor, inspelade lektioner och sociala medier. Något som mer och mer engagerat mig och fått mig att inse att läraryrket står inför en omvälvning. Något vi kan känna skräck inför eller försöka omfamna som något positivt.
​
Oavsett vilket förhållningssätt vi har eller hur vi känner inför skolvärldens pågående evolution så kommer läraryrket och skolan att förändras. Själv har jag kommit att se fördelarna som övervägande.
De levandes inferno är inte något som en gång ska komma. Om det finns ett sådant, är det detta som finns här, det inferno som vi lever i alla dagar och som vi skapar genom att leva tillsammans. Två sätt finns det att undkomma det lidande det ger. Det första sättet kan många utan svårighet lyckas med: att acceptera infernot och bli en del av det, till den grad att man inte längre ser det. Det andra sättet är riskfyllt och fodrar ständig uppmärksamhet och övning: att försöka lära sig känna igen vem och vad som mitt i infernot inte är inferno, och hjälpa det att överleva och ge det utrymme.
​
Italo Calvino De osynliga städerna
Jag heter Björn Westerström och jag jobbar som gymnasielärare i svenska, historia och religionskunskap på Pauli gymnasium i Malmö. Jag är född i Lund men är numera inbiten Malmöbo. Tre barn har den tvivelaktiga glädjen att ha mig som genetiskt ursprung och de delar jag mitt liv med varannan vecka. Innan jag blev lärare hade jag siktet inställt på musik, men av en mängd skäl gav jag upp denna bana.
